Jaha, nu är det tisdag och dagarna rusar bara iväg. Men fast vi båda är föräldralediga så känns det ändå som att vi inte får något speciellt gjort mer än att vi tar dagen som den kommer. Duger inte…. Vi har en hel del papper som måste skickas in till AC och andra viktiga åtaganden. Är samma sak med saker här hemma i bostaden. Vi borde kunna mer gjort då en av oss kan sysselsätta barnen medan den andra tar tag i det som måste göras. Men jag vet inte – orken är inte där. I alla fall inte för mig, Bosse. Konstigt med tanke på att när man jobbar så hinner man med så mycket mera. Tröttheten är en ständig följeslagare och innan man vet ordet av så är det kväll och barnen ska gå och lägga sig. Orkar man då göra det man egentligen skulle gjort under dagen? Nej, knappast….. 🙂
Men – det är väl värdsligt. Det viktiga är att vi är tillsammans och att barnen mer och mer finner varandra. Det som vi hade längtat till så mycket ekar mer och mer i huset. Barnskratten. Finns det något härligare och vackrare än att höra barn som skrattar och gurglar av glädje tillsammans? Ja, jag vet inte något i alla fall. Isac och Hannes har nu verkligen blivit bröder känns det. De både lekar och bråkar med varandra och båda har levt upp. Visst, som jag skrev, det är även en del bråk och som säkert är orsakat av bl a avundsjuka i form av att någon har en leksak som den andra gärna vill ha istället… Men ändå – de leker verkligen nu och skrattar tillsammans.
Fast vi sätts på prov, det ska gudarna veta. Det är full fart mycket och vi får inte vara i fred speciellt länge utan att de kräver någon av oss vuxnas uppmärksamhet. I dag kan man väl säga att vi även blev förskräckta då det hände en liten olycka som kunde slutat illa för Hannes. De lekte i sängen och småbrottades. Jag sa till dem att ta det lite lugnt, speciellt med att använda fötterna, men det var väl som att prata med sig själv. För vad hände? Ja, Isac fick upp foten och det bar sig inte bättre än att Hannes for ut från sängen och ner i klinkergolvet. Som tur var så hände inget allvarligt mer än att Hannes blev väldigt ledsen. Tyvärr så fick Isac sig en utskällning av mig. Men det var en reaktion över att jag blev så rädd som jag blev för Hannes slog i golvet rejält. Så då hade man två att trösta och man kunde nästan tro att det var Isac som hade fått smällen istället…..
Vad hände då igår, måndag? Ja, inte något direkt speciellt utan det var en dag som gick i sakta lunk. Vi var ute på en promenad med Giza på eftermiddagen och gick runt ”Bosses och Ros-Marie”. Är en runda på ca 3,5 km bara. Men när Isac fick höra att vi skulle gå den så protesterade han… ”Långt, jag orkar inte….”. Men det har vi hört förut 🙂 Och var det några problem när vi väl var ute och gick? Nej, inte från någon. Fast Hannes hade ju sitt privatåk med sig förstås.. Vagnen. Den fick han åka en del i alla fall och då var han speciellt nöjd. Isac hade sin cykel med. Inser nu att han har växt så det är dags att höja han sadel nu tror jag.
På kvällen fick Helena ta hand om nattningen själv då jag skulle på styrelsemöte på Isacs förskola Måsen. Jag sitter som ordförande där och det var dags att gå igenom vår pärm som innehåller information om rutiner, stadgar m m för uppdatering. Men det tog inte så lång tid så jag var hemma strax efter 20. Träffade då på vår granne Lollo och som frågad det var ok att hon fick gå ut med Giza då och då på kvällarna. Ja, vad svara man på det 🙂 Vi hinner ju inte alltid gå någon längre runda på kvällarna numera så det är naturligtvis välkommet.
I dag tog vi en runda vid Lynga reservatet och gick ner på stranden. Hannes har nog aldrig sett havet så det var premiär för honom i dag. I alla fall tror vi det. Sannolikheten att han ska ha sett ett hav i verkligheten är nog väldigt liten. Fast han verkande inte speciellt imponerad direkt ändå 🙂 Vi försökte få till lite foton men så fort kameran kommer fram så blir Hannes en allvarlig kille – något som vi får jobba bort annars blir det jobbigt för pappa Bosse med tanke på all framtida fotografering.
Mamma fick stoja på för fullt och snubbla och ramla och då kom leenden fram igen – vad gör man inte för fotokonsten. Vi traskade på och Hannes utforskade en hel del – blir nog lite enklare längre fram i vår när man inte har så mycket kläder på sig. Blev en del lek på vägen för att hålla igång grabbarna så lite pangpang med pinnar krälande på marken, moraträsk sånger ja det gick riktigt bra.
Väl hemma så blev det lunch med diverse rester så Hannes blev väl nöjd då maten kom på bordet relativt snabbt. Därefter var det lite hopp och lek med grabbarna då vi inväntade att Isac skulle åka till fotbollsträningen som hade nypremiär för året. Hannes och mamma stannade hemma och vi skulle köra igång med lite Mora träsk på DVD när plötsligt nosen slog till och kände att något luktar bränt. Vi gick runt och luktade för att se om vi kunde hitta orsaken men det tog en stund innan vi fann att det var vår skrivbordslampa som gått sönder. Fästet som håller lampan på plats hade gått sönder så halogenlampan som är riktigt varm låg och brände på vår resemapp. Snabba ryck för att se vad ev bränts upp…. Puhh allting hade gått bra och pass, pengar mm var intakta.
Snart så kom Isac och Bosse hem från träningen som hade varit si sådär. Isac hade inte velat vara med till en början men det blev lite spel till slut – vi får se om det var premiärnerverna eller att det gått en tid sedan han var med senast. Vi avslutade i alla fall kvällen med lite lätt blandad kvällsmat nudlar till barnen och te och mackor till oss vuxna. Isac fick nu visa Hannes hur vi menade att han skulle äta dvs över bordet och han kände sig nog lite duktigt och snabbt gick det att få ner allt i alla fall. Sedan så hade vi ytterligare lite syskongnabb och duster. Det händer en del och hela huset är fullt med saker men givetvis skall de bråka om samma saker även saker som vi har en uppsjö av ex.vis mobiltelefoner (dummies från Bosses jobb).
Sedan var det dags för nattning av barnen och vi kan väl säga att vi har tur det tar inte lång tid innan båda sover hårt. Planen var sedan att ta itu med papper som samlats under vår frånvaro och gå igenom och strukturera upp vad vi behöver göra framöver. Fick ihop en liten lista till Helena trogna vana så nu är vi på G. Imorgon väntar klippning för Isac & Helena och fixa kopior av alla våra dokument som skall till AC samt kommunen.